Middle English Dictionary Entry
ihẹ̄rsumen v.
Entry Info
Forms | ihẹ̄rsumen v. Also (early) gehirsumian, ȝehiursumȝe, hihersamian; p. ihersummede; pl. ȝehirsumodon. |
Etymology | OE; cp. Nhb. gihērsumia, Merc. *gehērsumian, WS gehȳrsumian. |
Definitions (Senses and Subsenses)
Note: Cp. hersumen.
1.
(a) To obey (sb.); (b) to be obedient.
Associated quotations
a
- a1150(OE) Vsp.D.Hom.(Vsp D.14)2/22 : Heo æfre byð ymbe þæt an, hu heo magon Gode gehyrsumian & him gecwemen.
- a1200(?OE) Cmb.Hom.(Cmb Ii.1.33)102/85 : Mid niðfullum andan him benæmde þæs wuldres þe him God forȝeaf, ȝif hi him ȝehyrsumodon.
- a1225(OE) Lamb.Hom.Pentec.(Lamb 487)93 : Alle þeo ileafulle laðunge him ihersummede efter godes tecunge.
- a1225(OE) Vsp.A.Hom.Init.Creat.(Vsp A.22)221 : Ac hi efre beoð ymbe þat an, hu hi mugon god hihersamian and him ȝecwemen.
- a1225(?OE) Lamb.Hom.(Lamb 487)141 : Ure drihten..makede arisen mid him alle þa þet him efden er ihersumed.
b
- a1225 Wint.Ben.Rule (Cld D.3)143/17 : Ðæt þa ȝeswustre ȝehyursumȝe heom betweo[n]an.